När jag la om min kost behövde jag ersätta mackan. Den hade ju dessutom blivit en vana. Så i början tog jag ett par Fin Crisp till tekoppen på kvällen. Men efter ganska lång tid, så slutade jag även med Fin Crisp. Jag behövde inte något till teet, jag behövde inte någon panik-macka på eftermiddagen. Suget hade försvunnit för länge sedan, men jag hade vanan kvar. Nu var jag nöjd ändå. Blodsockret dippade inte ner i tårna längre. Det är ju det som är skillnaden. Man är också mätt på ett annat sätt vilket gör att mackan inte kommer upp som ett alternativ. Behovet är eliminerat.
Konceptet macka är ju ändå trevligt ibland. Eller kex till osten.
Då har jag ett exklusivt alternativ. Bra mycket dyrare än Fin Crisp, men bra mycket godare och helt utan sädesslag. Jag lovar nu är jag inte någon grodd-yogi, som säger ja och amen och halleluja till alla nyttigheter som presenteras men inte smakar gott. På riktigt.
Väldigt gott. Men 75 kr förpackningen. I know. |
LCHF-knäckebröd:
200 g solrosfrö
60 g linfrö
100 g sesamfrö
2 msk fiberhusk
lite salt
5 dl vatten
Blanda allt och låt stå 10 min. Linfröna blir geleiga. Bred ut smeten på bakplåtspapper, blir två plåtar.
Grädda i 70 min på 160 grader i varmluftsugn.
Så!
Det här är ingen matblogg. Det här är ingen matblogg. Det här är ingen matblogg. Haha. Vad är det som händer? Men nu var det ju faktiskt ni igen som vill det. Eller hur? Säg till när ni har provat! Jag har INTE provat att baka detta... Än. Kör på lyxvarianten.
Den här hänger inte ihop med brödet. Men jag tycker texten är fantastisk.
Timbuktu – Flickan och kråkan
Så!
Det här är ingen matblogg. Det här är ingen matblogg. Det här är ingen matblogg. Haha. Vad är det som händer? Men nu var det ju faktiskt ni igen som vill det. Eller hur? Säg till när ni har provat! Jag har INTE provat att baka detta... Än. Kör på lyxvarianten.
Den här hänger inte ihop med brödet. Men jag tycker texten är fantastisk.
Timbuktu – Flickan och kråkan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar