Ingen vanlig syn...

Öppna ögonen noga, för det här är ingen vanlig syn. Dykarmamman lagar mat. Nej, jag vet, jag är pinsamt sällan aktiv i köket. (Så pinsamt sällan att P tyckte han skulle dokumentera det...) Men det är mycket som har hänt sedan jag fick mer energi och började brinna för en strärkelsefri kost.

Jag kanske inte skulle kategorisera mig som dålig på att laga mat (du ska aldrig nedvärdera dig själv). Jag säger snarare som Pippi, "Hur ska jag veta om jag kan spela trumpet när jag inte har prövat?" 

Nu är jag liksom på väg till en ny nivå när det gäller maten. Jag vill djupanalysera sambanden mellan LCHF och träning och hårdtrycka det i praktiken. Och jag vill också hitta en matlagning och mathållning som funkar för hela familjen. Så förutom Ferrys OS-uppladdning i Ferry Foods, har jag inhandlat ytterligare ett par böcker, bland annat Monique Forslunds LCHF för hela familjen.

Jag menar, om JAG mår så bra och kan räkna upp så många fördelar. Varför är jag inte beredd att lägga om kosten för barnen? Jag vill citera Monique i hennes förord: "LCHF-kosten är helt vanlig, naturlig mat. Med LCHF håller vi en jämn blodsockerkurva vilket inte påfrestar insulinsystemet. Vi äter oss mätta och framför allt håller vi oss mätta en längre tid och sötsuget försvinner." Vad skulle hända med barnens humörsvängningar och godissug försvann, om även de drog ner på kolhydrater och ökade fettintaget? Om deras blodsockernivå hölls jämnare och de var mättare längre? Haha, nu vet jag att några blir provocerade. Det är meningen. Låt oss fundera på detta. På allvar. Och nu utlyser jag en tävling. Vet du vad Cathrine Z Jones svarade på frågan varför hon inte ger sina barn socker? (Om du vet det, eller vill gissa, svara i kommentarsfältet så kan du vinna ett ex av Nakendiscot.)

Om du vill veta mer om Monique, så hittar du henne här.

Kvällens meny hämtade jag från både både Ferrys och Moniques böcker:

Förrätt: Parmesankex med löjrom, creme fraishe och rödlök
Huvudrätt: Fetaost- och oreganofyllda kycklingfiléer inlindade i bacon serverat med zucchinispagetti och tomatsallad.
Efterrätt: Chokladmousse på 85% choklad med grädde och hallon.

Brukar inte göra LCHF-desserter. Har liksom skippat den delen helt.
Nöjt mig med mörk choklad.  Givetvis valde jag en rätt som innehöll detsamma.
200 g Lindts choklad, 85%, smält i vattenbad
1 äggula
1 krm salt
1/2 dl kokosolja
Rivet skal från en apelsin
5 dl lättvispad grädde
Färska hallon till garnering
Mumma blev det!

Gäster runt bordet: vännerna Åsa och Henrik med barn. Så fyra vuxna, fyra barn. Allt gick hem, men zucchinispagettin var kanske inte barnens favorit. Och barnen åt parmesankex au naturelle. 

Passade på att baka lite äggmuffins fyllda med västerbottenost, serranoskinka, soltorkade tomater, färsk oregano och rödlök också. Nu ska jag inte ta åt mig HELA äran i köket för P lagade också mat. Men normalt är jag mer ansvarig för att tända värmeljus... ok, jag ska skärpa mig. Det var ju faktiskt kul!

En burk med matmuffins finns nu om mellis behövs imorgon.
Godkänt betyg av Stora B som fick prova. Yey!

Men jag LOVAR, detta kommer inte utveckla sig till någon matblogg. Just nu är jag lite lyrisk bara, så låt det spilla över!

En annan sak som ändrat sig det senaste halvåret: Jag, som är en inbiten kvällsmänniska, vilket betytt galet morgontrött. Alltid varit. Vaknar tidigt. Som attan. Utvilad. Märkligt.

Avslutningsvis vill jag bara dela med mig av de här underbara blommorna som fortfarande blommar i full prakt på Mariatorget på Söder. Njöt av dem både i fredags och lördags. Älskar dahlior. Verkligen älskar.

Veckan som kommer släpper den store poeten Peter LeMarc sitt nya album. När jag var bjuden på hans smyglyssning för några veckor sedan fastnade jag särskilt för två av de nya låtarna. Den ena heter Memphis i himlen. Jäklar vad bra den är. Jag får magsug och svårt att hålla tillbaka gråten. Här i smygsläppt naken, avskalad version. Blunda och njut. Sov gott.