Får man gilla en begravning?

Någon skrev att Gardells TV-serie Torka aldrig tårar utan handskar var som att gå en hel termin på KBT terapi. Det ligger något i det. Tror det har satt igång processer hos många av oss. Jag är fylld av känslor i så många perspektiv. Det är många budskap som är värda att lyfta. Attityder, inte minst. Att förneka sina barn. Att inte älska villkorslöst som förälder. Det övergår mitt förstånd. Jag KAN INTE sätta mig in i det. Och modet. Modet, att i dessa attityders tid följa sitt hjärta, välja kärleken och leva livet fullt ut. Jag önskar att så många fler vågade göra det idag också. Det är ju svårt med de bästa av förutsättningar. Att göra det då, som homosexuell. Och avslutningsorden säger väl allt om det: Det var de som älskade mest. De av kärlek besatta. Som frosten tog. Jäklar i havet vad vackert.

Jag är lite ledsen att jag inte hann läsa böckerna först. Vem hann det?

Karaktären Paul svarar på frågan, eller rättare sagt, klipper frågan "Om du fick leva om ditt liv..." med det rappa "Du får inte leva om ditt liv. Det är det som är själva grejen." Och det är ju det som är själva grejen. Det du har är här och nu. Ibland blir det oss övermäktigt. Ett sånt ansvar att förvalta att vi inte riktigt mäktar med. Det är lättare att tänka hur bra det ska bli sen. Eller fantisera om vad vi skulle göra om vi faktiskt fick leva om vårt liv. Men att ta ansvar för den här dagen. Att optimera den, i kvalitet och kärlek, Amen. Puh. Lämna, jobba, handla, skjutsa, träna, TV, sova. Frågor på det?

Igår ägnade jag största delen av dagen på att förskaffa mig ett mätbart resultat på en liten del av min livskvalitet. Jag var på Flyg- och dykmedicinskt centrum och gjorde "Den stora hälsoundersökningen". Moaahhhaaa. Herregud. Domedagen, kändes det lite som. Jag har ju inte fått så många resultat än. Ser med spänning (och viss skräck) fram emot kuvertet med "Den stora utvärderingen av provresultaten".
Så här långt kan i alla fall konstateras att synen, järnvärdet och konditionen var på topp.

Många sladdar innanför BHn som bevisade att jag är i samma
form som en frisk, vältränad 20 åring.
(Eller i betydligt bättre form, faktiskt. Men vem vill skryta?
Det kan ju uppfattas vara provocerande.)
#nöjd, som jag skrev på Twitter... fler bilder där.
Jag betänker att jag för ett år sedan hade sådana smärtor i axlar, nacke, rygg
att jag hade problem med att lyfta armarna ovanför huvudet.
Så det blir en #tacksam, också.

Paul. Min nya litterära förebild.
Får man säga att man älskade hans begravning?
Och jag älskar körsbärsblommorna i Kungsträdgården.
Älska, älska, älska mera. Älska fullt ut.

Dagens låt är "Mitt enda liv" i coolaste gospel från Pauls begravning. Inget jag hittar någonstans. Men ni som såg igår har nog inte svårt att återkalla låten i huvudet. Skruva upp volymen!

Nu, några dagar senare, släpper Jonas Gardell låten på Youtube. Håll till godo!

Make the best of your day. Stor kärlek!