lördag 23 mars 2013

Mitt hjärta går i spinn

Sagt och gjort. Segling med katamaran bokades!

Det är skönt att Stora B uppskattar samma saker.


Lilla D var däremot initialt lite smått trulig över att flytväst inte var förhandlingsbart.

Vi kunde inte fått bättre väder. Det blåste lagom och solen strålade från en klarblå himmel.

Jag låter näsborrarna dra in havsluften och känner hur hjärtat pickar. Pick, pick, pick.
Jag hade kanske förträngt hur mycket jag längtat efter att vara på en segelbåt. Vara på segelbåt. För vi seglar inte själva, har bara nöjet att vara på seglande segelbåt, men hey, det är gott nog en dag som denna.
Njuter!
 
Barnen tjuter av förtjusning när vattnet skvätter upp på väg mot Dyer Island.
 
Naturupplevelser på riktigt. Som det ska vara.
 
Framme vid Dyer Island slänger vi i ankaret och det sägs att det finns sjölejon som ibland är leksugna.
 
Det tar inte mer än dryga fem minuter i vattnet, så dyker den här killen upp. Han ser mig i vattnet, och simmar fram till mig och visar upp sig. Han simmar ivrigt mot mig på ytan, när han kommer fram han simmar under mig, åt alla håll, inklusive på rygg. Varv efter varv. Efter ytterligare fem minuter är han trött. Han simmar målmedvetet mot stranden och lägger sig och vilar. Men helt uppenbart, han hoppade i enkom för att komma förbi och simma med mig. Det var en av mina bästa encounters ever. Måste hamna tvåa, efter valhajen!
 
P och Lilla D sticker ut och paddlar en stund. Lite senare, när P och Stora B simmar bort till sjölejonet snorklar jag och Lilla D bara några meter från båten. Vad tror ni händer då? Jo, det kommer två delfiner och simmar mitt framför ögonen på oss, bara två meter ifrån. Jag ser dem både på och under ytan. Det blir nästan för mycket. Overkligt på något sätt. Aaggghhh, tacksamhet, tacksamhet. Nyp, nyp i armen!
 
Jag blir verkligen supersugen på en seglingssemester på just katamaran. Det barnvänliga alternativet. Som en segelbåt med stödhjul och grymt med plats.
 
När, när, när, var, var, var, hur, hur, hur? Så där håller hjärnan på...
 
Vi har haft det fantastiskt, så vi är lite ledsna när vi säger hej då till det här huset på stranden.
 
Hej då råttorna, ni var jättesöta!
 
Hej då och stort tack  Rottnest Island, du gjorde oss inte besvikna.
Tillbaka i Fremantle på kvällen får vi slänga upp ryggorna på ryggen och leta upp en... ja, just det. Taxiiii!
Mot Singapore!
En dag. En enda liten dag. Kan få enormt stort utrymme i ditt inre under en lång tid framöver. Allt beror på vad du fyller dina dagar med. En dag lik alla andra dagar försvinner i flödet. Men en dag då ditt hjärta går i spinn får fäste och glöms aldrig bort. Aldrig.



1 kommentar: