Låt aldrig missnöjet få fäste. Move on!

Som ni förstår beslutade vi oss för att Perth City var ett avslutat kapitel. Meddelar hotellet att vi kommer checka ut i förtid. Tänkte att vi tar väl lokalbussen längs West Coast Highway (visst låter det coolt?). Men nehe, det går ingen buss längs kusten, utan då ska man in till bussterminalen i Perth och byta buss. Ehh, skulle inte tro det. Taxiiii!

Längs West Coast Highway ligger lyxkåkarna på rad.

Vi bestämmer oss för att åka till Cottesloe Beach, kanske Perths mest kända strand.

 

Nu börjar man känna igen sig.

 

Check på coola, vältränade aussies.

 

Check på det obligatoriska rescue teamet.

 

Check på att bada med Stora B i vågorna!

 

Check på legendariska Indiana. I bottenvåningen förvaring av hundratals surfbrädor och dylikt, på övervåningen lyxrestaurang.

 

Vinkokta musslor, de godaste vi ätit, anklever, serranoskinka, ost, ost, ost.
Fem tofsar i alla kategorier. Australien när det är som bäst, trevligt högkvalitativt, genomtänkt, UTAN den där vräkiga lyxen, som jag inte alls gillar.
Så fem snygga tofsar. Australien levererar.

 

Du, det börjar ordna till sig!

 

Mot kvällen drar vi oss vidare ner längs West Coast Highway till Fremantle.
Hit kom kolonialsterna redan 1829 och många byggnader från 1800-talet finns väl bevarade i denna lilla pärla till stad.
I en härlig mix av coola moderna restauranger i Fishermans Harbour, känner vi direkt i hjärtat att HÄR vill vi vara.
Vi käkar det godaste köttet på tre månader och tar en taxi tillbaka till hotellet för att packa och checka ut nästa morgon. (Och så pratar vi inte mer om det där med taxikontot...)

Vi hinner massor på ett par dagar i Fremantle. Man kan promenera över allt. En lättnad för taxikontot.
Vi går på festival, shoppar, kollar in digeridoos, strosar runt, läser nyinköpta böcker på engelska, äter gott och känner livet i oss.

Fishermans Harbour

Lilla D blir väldigt fascinerad av det här gamla skeppet som seglat hit för flera hundra år sedan.

 

Tuktukarna är lite coolare i Australien!
Fast jag vet inte, den ser ranglig ut. Klena stödhjul...

 

Vi ramlade in på en festival i parken, bra musik, god korv, mycket folk.

Solnedgångar blir man liksom inte mätt på.
Men när solen sänker sig i havet utanför Australiens västkust sjunker temperaturen till bara dryga 20 grader. Tröja på!

Vi hittar en gammal, klassisk, irländsk pub med några rum ovanpå.
I kontrasten till den besvikelse vi kände första dygnet blir de följande dagarna allt tydligare i konturen. Vi känner oss grymt nöjda och somnar som klubbade sälar.

En filosofisk fundering. När man känner sig missnöjd är det viktigare att fokusera på hur man kan förändra sin situation och faktiskt göra det. Snabbt och beslutsamt. Istället för att grotta ner sig i sitt missnöje, bita ihop och stanna kvar, vilket är lätt hänt.

På tal om sälar, så bestämmer vi oss för att styra kosan vidare till Rottnest Island för intensiva naturlupplevelser. På riktigt. Fortsättning följer.