Sawadee Kaa

Nu har jag brushat upp de oerhört få fraser jag kan på thai. Så att jag kan beställa det mesta på restaurang, kan räkna grundläggande och drar några artighetesfraser. Men det suger att inte kunna prata mer. Nu bor vi dessutom mer lokalt, sist bodde vi ju i svenskgettot, nu bor vi förvisso i en fin lägenhet, men vi passerar höns och gummiplantage och en massa locals på vår väg in i regnskogen där vi bor och i lägenheten under oss bor hela thaifamiljen som äger huset och framför allt mamman i huset som står ute och tvättar hela dagarna pratar med mig så fort hon kommer åt. På thai. Så klart! Det är ändå lustigt och intressant hur mycket man faktiskt förstår. Hon undrar om jag tycker backen upp till huset är jobbig, hon undrar om vi ska gå ut och äta, om vi ska åka till huvudorten och handla osv. Jag utövar stort kroppsspråk och klämmer till med ett "kaa" med mycket långt a. Jag har verkligen försökt sätta mig in i språket lite mer, men det är så himla annorlunda, man har ingen ände att börja i, det finns ingen likhet med något av de europeiska språk jag behärskar hyfsat och ljuden är svåra. Vad sägs om bakre och främre ng-ljud i samma ord, till råga på allt som ett dubbelt initialljud. Nä, just det.

Men ord jag svänger mig med dagligen är i alla fall:
nam - vatten
kao - ris
gai - kyckling
pad - stekt
goong - räkor
pla - fisk
leh - liten
yai - stor
nueg - en
song - två
sam - tre
si - fyra
koh - ö
Sawadee kaa - hej/hejdå
Sawasdee kaa - välkommen
Sabadi mai - hur mår du?
Sabadi kaa - bra tack!
Kap kuhn kaa - tack

God natt kan jag inte, men god natt på er i alla fall!