söndag 11 november 2012

Vad kvinnor vill ha...

Jag är med i något som vi kallar för SKVÄK, Sveriges Kvinnliga Äventyrsklubb. I know, lite preto namn kanske. Men faktiskt, jag tycker vi kan stå för det, säg den äventyrssport eller aktivitet vi inte har provat. Speedway, fallskärmshoppning, bergsbestigning, havskajak, hästhoppning, dykning, militära terrängfordon, skridskosegel och isklättring. Listan kan göras hur lång som helst, eftersom vi har hållit på i 17 år och hinner med fyra till sex äventyr om året.



Igår var det dags igen. Vi vet aldrig vad som står på programmet. De som arrangerar skickar bara ut tid, plats och utrustningslista. Det finns alltså aldrig möjlighet att värdera det man ska göra innan. Ingen möjlighet att tänka "Neeeej, inte speedway, det är inte min grej...", och det är bra tror jag. Det är därför i princip alla kommer varje gång, år ut och år in. Och sällan blir man besviken.

Nu möttes vi av Lee Skinner, som håller kurser i självförsvar. Dagen skulle inriktas på den typen av överfall, som kvinnor oftast utsätts för, om de utsätts. Dvs våldtäktsförsök. Hemska tanke. Men precis som i allt annat, kan man vara mer eller mindre rustad för svåra situationer. Både mentalt och fysiskt. Och att vara väl rustad är ofta en avgörande faktor för hur väl man hanterar svåra situationer. Att ha våldtäktsförsök som utgångspunkt är bra, det gör valen tydliga och brutala.

Vi lär oss komma ur olika trängda situationer. Genom teknik, dynamik och överraskning. Precis som jag tycker att alla borde gå HLR-kurser regelbundet, borde alla gå självförsvarskurser regelbundet. Vill du komma i kontakt med Lee och boka en kurs, så hittar du honom här.





Efter att ha övat oss i dryga tre timmar, så ögonen gick i kors och armarna sved av alla slag, blev det sju timmar nakenmiddag. Och jag kan avslöja vad kvinnor vill ha. Vi vill ha kyssar i nacken när vi skalar gurka. Alldeles för lite kyssar i nacken vid gurkskalning när man är runt 40.

Nu vet ni. Lätt va?

Vi såg naturligtvis inte på TV, men betade i efterhand oss igenom ett par låtar från kvällens Så mycket bättre och enades om att Sylvia gjorde ett bra jobb. Lite mer Oh boy-feeling, please.

Sylvia Vrethammar – Oh Boy


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar