Jag som trodde jag var i nån slags hyfsad form...

Jag är totalt ledbruten. Trodde jag var hyfsat i form, lutat mig tillbaka och trott att passen jag ledde i våras givit mig någon slags basnivå när det gäller fysiken... Men det verkar som sommaren varit alldeles för soft och jag har uppenbarligen jobbat för mycket vid datorn och för lite i gymnastiksalen även förra terminen. Efter en normal kursstartsvecka med tre gymnastikgrupper, en km i bassängen och en powerwalk med styrketräning är jag fullkomligen ledbruten, kan inte hålla emot i benmusklerna när jag sätter mig i soffan ens, varje steg i trappan är sorgligt smärtsamma och jag liksom ramlar ner för trappstegen. Jag ältar om det var de där utfallstegen på powerwalken eller möjligen fällknivarna med mina gymnaster och vägrar inse att jag helt enkelt förfallit under sommaren och bakat alldeles för många rulltårtor med stora B och på min höjd fått mjölksyra när jag vispat chokladmousse... Så idag har vi spelat spel stora B och jag - inte bakat äppelkaka! Och vi har haft lika kul och midre kladdigt! Och imorgon blir det en kilometer i bassängen igen. Jag ska ju simma med valhaj snart så då måste man palla lång tid i vattnet och vem sjutton vill ha träningsvärk då, när man ska upp för stegen på dykbåten? Då ska det liksom gå så där lätt och snyggt och utan påverkan på andningen. Eller hur? Stora B har har också en dröm deklarerade hon idag - att snorkla på ett rev utan land i sikte - det är en skön målsättning för en snart 6 åring (och inte alls påverkad av sina föräldrar? men inte desto sämre för det). We're on our way!

Min dröm - en valhaj

Man får inte soffa till sig. Det är helt förbjudet, men om man nu ändå väljer att göra det får man fasiken inte klaga. Det finns inget som irriterar mig mer än tanter i min egen ålder som präktigt målmedvetet strävat efter svensson-livet som sedan inte gör annat än att klaga över sin situation. Jag säger inte att det är något fel på svensson-livet utan på att klaga. Livet är inte så himla lätt alltid, det gäller nog alla. Vi hjälper varandra när vi har det tungt. Men någonstans måste man själv sätta upp ett mål och en riktning. Det har jag o underbara P gjort, vi ska fasiken se en valhaj - öga mot öga - det är vårt nya mål. Och i soffan träffar man få vajhajar! Vad vill du?

Min man är besatt

Min man är besatt. Vi hade besök på landet i somras av en familj som hade lagt över sin favoritmusik på iPod och dockade in den på en anläggning som var bärbar och laddningsbar.
Det behövdes inte mer. P var som besatt. Jakten på den perfekta ljudanläggningen började. Den är ännu inte inhandlad men researchen har tagit många konsulttimmar. Vårt matbord har varit belamrat av CD-skivor i 9 dagar nu. Högar och åter högar. Ingen slipper undan, Helene Sjöholm, Jimmy Hendrix, Per Gessle, Nicke Lilltroll och Televiken. Alla ska med! Han droppar stolt siffror som "Nu har vi fått in 4 GB", han är förskjunken i lurarna och hör inte oss andra i familjen. Fantastiskt fokus! Jag har aldrig hållit i en iPod, men jag börjar faktiskt bli ganska intresserad och inte minst imponerad av att man kan lägga alla dessa högar med CD-skivor på en sån liten manick. Jaha, jag hör det själv jag är värsta tanten! Fy, hur gick det till?

OS osar illa

Hemma i stan igen. Skönt men allt är kaos. Hela baksidan var täckt av nedfallna plommon i vilka getingarna och fåglarna hade party. Rabatterna är som en djungel och tvättstugan är fylld till taket, bredbandet krånglar och lilla D har pillat bort tangenterna på datorn i ett obevakat ögonblick. Och Ara har kastat bronsmedaljen OCH blivit av med den. Alshammar har försökt trycka i sig i en tre nummer för liten baddräkt och därmed missat finalen, i en sport som sänker världsrekorden i var och varannat lopp och jag tror vi har satt 14 nya svenska rekord på under OS. Världsrekordet i 100 m slås lekande lätt och avstannande. Vi tar två silver i cykel, en gren där många ur eliten inte ens kommit till Peking pga bättre dopingkontroller. Och Veronica Wagner - vår bästa kvinnliga gymnast i modern tid - fick inte åka till OS. Något är väldigt mysko med det här OS:et och dessvärre luktar det väldigt illa.

Längtan efter staden

När sommaren börjar fattar man inte varför man inte bor på landet året om, det är ju så skööönt! När halva sommaren har gått får jag regelrätt ångest över att det snart är slut. Jag vill ju bo här i torpet, tvätta mig i sjön och grilla varje kväll. Men som tur är kommer dragningen till staden tillbaka efter så där sex veckor och ett sjudande liv på jobbdatorn. Man längtar efter en riktig dusch, efter att ungarna går på dagis och har kvällsrutiner, efter att slippa gå ut i regnet när man ska kissa. Så det ska bli skönt att städa ur husen och packa ner för att återvända till civilisationen och jag längtar faktiskt till kontoret! Och så tackar jag min lyckliga stjärna att jag inte är anställd utan har förmånen att själv bestämma när och var jag ska jobba.

Hur man bakar kaka väääldigt lååångsamt

Regnet fortsätter ösa ner och tro det eller ej, vi har fortfarande blöt tvätt i sovrummet. Men vad gör det när OS är ingång? Värre är att sysselsätta två barn på ungefär 30 övermöblerade kvadratmetrar som undervåningen mäter. Lilla D är helt galen och klättrar på allt, hon har redan slagit upp ett jack vid ögat den här veckan. Men HUR barnsäkrar man ett torp från 1700-talet? Nej, just det. Då återstår att inte släppa henne med blicken och HUR bra går det. Nej, just det. Och då går det som det går lite då och då och så känner man sig som en usel förälder. Stora B som är en riktig skogsmulle börjar också klättra på väggarna om det går mer än 60 minuter inomhus. Knepet är att hausa ett bakverk som skall bakas, man drar ut på aktiviteten så länge det går, tittar i alla kok- och bakböcker som finns och låter urvalsprocessen ta sin tid, kanske en halv dag, eller en hel kväll. Sen gör man tillsammans en lista på ingredienser som man behöver, helst saknas det någon så en aktivitet blir att åka till affären och inhandla denna. Efter det övar man på att läsa receptet, det tar tid med en snart 6 åring. Sen ställer man fram alla saker och gör kakan, det går ju ofta oförskämt fort, så man behöver hitta på side kicks. Idag gjorde vi det till ett äventyr att ta på regnkläder och gå till de skogshallonbuskar som var mest otillgängliga och plocka lite hallon till chokladtårtan - riktigt mysigt faktiskt. Efter att ha övat mig på att låta Stora B göra allt själv från att knäcka ägg till att bre ut cholkladmousse på bottnarna (jag har svårt för kladd) så fick hon duka och öva sig på att sätta på kaffe (det är inte så dumt att ha barn som vet hur man kokar kaffe!). Ja, sen tog det som ni förstår 5 minuter att fika och så var Stora B uttråkad igen. Så ikväll måste vi läsa vår favoritbok "Sju sorters kakor" igen!

OS utan TV

Här i obygden har vi så klart inte tillgång till något TV-kabelnät eller likande. Vi förlitar oss helt enkelt på en antenn. Men eftersom vi verkligen är långt ute i skogen betyder det en hel del meck för att få den perfekta bilden och inte minst den perfekta mottagningen, som inte verkar gå att uppnå. För ett par dagar sedan försvann SVT, men vad gjorde det när American Idol och Sommar med Ernst går på 4:an, så vi har inte haft någon panik över det. Men idag kom P på att nu börjar ju faktiskt OS som visas på just SVT och paniken började så smått sprida sig. Iväg till Staden för rådgivning i TV-affären. Ny antenn löd rådet (så klart, en mycket större och dyrare). Ny, stor, dyr, jätteful antenn monteras på timmerfasaden från 1700-talet under absolut fokusering (P är okontaktbar vid såndana viktiga uppdrag). Ingen skillnad. Fortfarande bara TV4. Telefonrådgivning med Experten. Så där, efter lite mer meck och en halvt livsfarlig stöt har vi nu SVT. Men ingen TV4.

Ångbastu på torpet

Som sagt vi tillbringar sommaren utan rinnande vatten, vilket i förlängningen betyder ingen dusch, ingen diskmaskin, ingen tvättmaskin. Det sista är det största problemet med två barn! Så därför begav vi oss iväg för att tvätta idag, 4 mil närmare bestämt till närmsta skidanläggning (åja mountinbikeanläggning är det kanske på sommaren). Tre fullproppade maskiner på kortprogrammet resulterade i en blå IKEA-kasse full med ren men drypande våt tvätt. Regnet öser ner ute, så vi har hela sovrummet fullt med blöt tvätt och fläktelementet på för att det ska hända något, vilket resulterade i att vi har 27 grader och 95% luftfuktighet på övervåningen. Ja. lite av en ångbastu helt enkelt. Men det är nog bra för både det ena och det andra, barnen sover gott som i koma hela natten och kanske får man snyggare hy på kuppen! Hoppas går ju.

Semesterjobb

Då var bloggen lite påbörjad! Dags för ett litet inglägg och en liten summering av sommaren. Ja, som den galna entreprenör jag är har jag pendlat mellan ungarna, datorn och solen hela semestern. I nämnd ordning tror jag, även om min man nog skulle hävda att datorn kom på första plats. Semestern som förövrigt har tillbringats i sommartorpet utan rinnande vatten men med bredband. Solen har slutat skina och tvätthögen pockar på uppmärksamhet, så i morgon har vi bokat en tvättstuga och en bastu en bit härifrån.

Premiär

Jaha, nu har man gått och skaffat sig en blogg. Hur kul som helst. Jag tänker skriva om mitt liv som mamma, entreprenör och allt annat som dyker upp. Vi får väl se vad det blir. Nu måste jag bara lista ut hur allt funkar när man ska skapa en sån här sida!