Barnen växer

Stora B har blivit betydligt äldre under sin vistelse här på Koh Lanta. Hon har mognat, blivit självständig, lärt sig engelska, blivit helt trygg i vattnet, kan läsa och skriva. Kanske går det lika fort hemma, på andra områden, bara det att man inte har en avgränsad tid att mäta mot. Kanske hjälper miljöombytet till att stimulera alla sinnen. Kanske lär man sig lite snabbare i värmen där allt känns så lätt och tillgängligt. Kanske är jag lite mer uppmärksam här. Vad vet jag. Jag vet bara att jag häpnar varje dag här över att hon plötsligt läser, över att hon utan att tveka hoppar i bråddjupt vatten med 2 metersvågor för att hon så gärna vill snorkla, att hon redan gått fram och börjat beställa på restaurangen på engelska. Det känns roligt och skönt.

Lilla D då, som faktiskt fyller 2 år på söndag. Som inte pratade ett ord mer än mamma och pappa när vi kom hit. Efter några veckor la hon till tuk tuk i ordförrådet och sedan har det rullat på. Många ord har det blivit. När det gäller henne förundras man varje dag över hur mycket som fastnar i den lilla hjärnan och hur bra man faktiskt kan kommunicera och återberätta avancerade händelser som skett för länge sedan. Hennes iakttagelseförmåga är knivskarp och att testa sådant hon sett är hennes favoritsyssla. Det håller en alert och det gör en matt men många skratt och sköna stunder blir det. Här är hon i färd med att leka Följa John, en favorit.

Lilla D hade lite problem hemma att gå upp i vikt, men idag ställde vi henne på postvågen och konstaterade att hon ökat på sin vikt med mer än 20% under sin vistelse här, så fried rice och chicken satay samt riktigt fet mjölk och givetvis, många flaskor välling, har funkat. Och mycket sol och mycket vatten, så klart, det ska ju alla ha.