Öroninflammation

Nu är det läge att tycka synd om mig! Jag har haft örininflammation i två veckor och kan inte dyka. Jag har två dagar kvar på dykbåten för att avlsuta min Divemaster, så det känns sååå segt och nu börjar valhajarna synas lite då och då, så det gör det hela lite extra frusterande. Men imorgon ska i alla fall P ut och dyka så jag få hoppas att han får bra dyk då.

Annars har jag hunnit med att bli EFR Instructor. Så om ni behöver utbildning och certifiering i hjärt-lungräddning och första hjälpen och automatisk deffilibrator både på barn och vuxna så säg till så fixar vi det! Ni som känner mig, vet ju att jag gillar fysiologi, skador och sjukdomar, så det "goes without saying" att det var en jättekul och intressant kurs!

Sen har vi blivit adopterade. Jo, det är faktiskt så, vi sa till den krämfärgade kattungen att hon inte kunde vara här, men efter ett antal dagar med ihärdigt jamande kunde vi inte missunna henne lite rent vatten som hon lapade glupskt och det ena ledde till det andra och sedan hämtade hon sin mamma och nu hälsar de på oss några dagar i veckan. Sover i vår sopskyffel vid köksingången. Häromdagen kunde vi ta den här underbara bilden.