En liten catch up - long time no see

Askungens goda fe svepte med sitt trollspö och vips så var vi hemma i Sverige igen. Vips, så jobbade jag all vaken tid. Vips, så hann jag inte träna så mycket som jag behöver för att må bra. Vips, så åkte jag på en envis halsinfektion. Vips, så kunde jag inte simma Vansbrosimningen. Och vips, så blev det sommar.

Nu har vi varit hemma i drygt två månader. De två mest intensiva månaderna i min entreprenörskalender. Och till det lägger vi allt annat, som hör avslutningstider till. Fast det är ju alltid så och inget som går att omfördela. Det är bara så att kontrasten blir så monumental.

Men vi backar bandet. Efter det thailändska nyåret Songkran, begav vi oss av på en av våra bästa resor hittills. Vi tog oss via Krabi och Kuala Lumpur till Gold Cost på Australiens östkust. För när vi satt där på Lanta och summerade vår tid, så enades vi om att det bästa med att bo i Asien är ändå tillgängligheten till en så stor och varierad del av jordklotet. Att det är så lättillgängligt. Min lista över det jag vill uppleva är så lång. Balis mystik, Borneos orangutanger och hammarhajarna i Sipadan, jag vill vandra på kinesiska muren och känna pulsen i Singapore och flanera i en park i Kuala Lumpur. Och det är verkligen häftigt att befinna sig så nära navet. Allt känns möjligt. Efter många och långa funderingar och analyser av det aktuella dengueutbrotten i området och UDs rekommendationer, så gick några av punkterna på listan bort vid just det här tillfället. Det vi ville allra mest var att ha allt. Bästa dykningen, bra service (vi var obota trötta på sömnig service), god mat, naturupplevelser och storstad. Kontraster. Vi ville känna backpack-frihet och vind i håret, men ändå med bra standard och animal encounters. Vi var fortfarande tagna av vår resa till Australien i februari. Vi var eniga. Hela familjen. Det var ju det vi ville. Och de där rösterna som i bakhuvudet sa, men inte kan man åka till Australien två gånger på två månader, la vi i högen med alla andra konstiga Jante-uttalanden, och så bokade vi biljetterna och körde all in!

Vi landar i Gold Coast, södra Queensland och hyr en bil.

Styr kosan mot Brisbane. Smått surrealistiskt och helt underbart.

Börjar med att besöka den bästa djurparken ever.
Ett kärt återseende av Lone Pine Koala Sanctury.
Barnen hälsar på en dingo.

De gigantiska hägnen med kängurus.



Koalor och åter koalor. Pigga, alerta.
Inte som på andra zoon där de har två stycken, som sover. Jämt.

Det är svårt att inte älska de här djuren.

Jag menar. Ni ser.

Parakiter i massor, fritt flygande. Över allt. Som de kan skrika!

Vi har alla väldigt svårt att slita oss.

Vi lyssnar på föredrag om Australiens djur.

 

I Brisbane lyckas vi få tag i en fantastisk hotellägenhet med bästa utsikt.

 

Vi känner för att stanna längre. Men vi har mycket vi vill uppleva.

 

Vi hinner se lite av Brisbane och stannar en stund och lär oss lite historia.

Vi shoppar lite. Något som man per definition inte kan göra på Lanta!
Eftersom det inte direkt finns något att shoppa där. Mer än saronger.

In i bilen! Vi blickar ut över koala varningsskyltar och doften av eukalyptus sticker i näsan när den tränger in via ACn.

 

Vårt nästa mål är Tin Can Bay där vi hoppas träffa vilda delfiner!

Nästa morgon möter vi soluppgången i lågvatten vid yachtklubben i Tin Can Bay.

Rosa kakaduor flyger mellan de exotiska barrträden.
Det är ju det här som är mest magiskt. Tycker jag.

Tin Can Bay, ett gammalt fiskeläge, där fiskarna brukade dela dagens fångst med vilda delfiner.
Varje morgon kom delfinerna in i sundet och väntade på sin andel.
Nu är fiskerinäringen inte lika stor, men delfinerna har aldrig slutat komma.
Istället får de som vill möjlighet att mata delfinerna på morgonen.

I väntan på delfinerna äter vi frukost på det lokala kafét.
Originalen av gubbar hänger också där denna tidiga morgon och stämningen är familjär.

Volontärerna anländer och meddelar att de öppar 7 am. Vi mumsar frukost, dricker kaffe och njuter av atmosfären.

Väntan blev ganska lång. Men så plötsligt kommer de. Och simmar upp i strandkanten.

Och lyckan är total när vi får vada i och mata.
Välorganiserat som vanligt i Aussieland.

 

Vi befinner oss i Great Sandy National Park och styr bilen mot dessa kända backpackermål.

 

 

Sand, sand, sand och väldigt lite folk. Lyxigt värre.

Vi doppar oss i de kraftfulla vågorna.
Nu är vi ju extremt bortskämda efter fem månader i Andaman Sea.
Det är betydligt kyligare här!

Men vackert, ack så vackert! Det här är sundet mot Fraser Island, väldens största sandö.

Barn hittar alltid något att fascineras av.

Vi hittar vackra snäckor på stranden.
MEN man ska INTE göra så här!
Det finns extremt giftiga snäckor, cone shells,  i Australien.
Det är svårt att hinna med och varna om allt...
 

Sand, sand, sand.
Sen styr vi bilen vidare norr ut mot Gladstone för att ta oss vidare till Barriärrevet.

Det här landet har allt. Skulle jag tvingas lägga alla mina resor i enbart ett enda land, så vore valet enkelt. Outback, adrenalin, vilda djur, nationalparker, regnskog, korallrev, coola städer, vänliga människor, god mat, bra vin, servicemindfullness, dykning, vandring, camping, paddling, surfing, hästar, fyrhjulingar, simning, snabba bilar, vinden i håret, chill stämning OCH entreprenörsanda. You name it, they've got it! I love it!